Anders Adlercreutz, såväl en aktiv lokalpolitiker som Kyrkslätts egna riksdagsledamot, skickar nedan sina hälsningar. Anders arbete i riksdagen och lokalpolitiken kan du följa med via hans Facebook-sida eller blogg.

---

SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev november 2021

Hälsningar från riksdagen

Det har varit en fartfylld höst på riksdagens hittills, och inte lär takten bli lugnare när vi närmar oss slutet av året. Om regeringen en normal höst ger 200 lagförslag till riksdagen är antalet nu kring 300. Men vi har kommit bra igång!

I höst inleddes riksdagens arbete lite i förtid på grund av det eskalerande läget i Afghanistan. Hela riksdagen kallades in till ett extra plenum i augusti för att fatta beslut om att skicka finska soldater för att hjälpa till i evakueringen. Därefter blev det åter paus på några veckor, och i början av september körde det egentliga arbetet igång.

Hösten i riksdagen präglas starkt av behandlingen av budgeten för följande år. Budgetbehandlingen inleds med en remissdebatt som pågår i en vecka, och därefter börjar utskottsbehandlingen. Finlands ekonomiska tillväxt har kommit igång, och det visar att regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik – den svåra situationen till trots. Det är emellertid klart att också nya åtgärder behövs och flera av dessa finns att hitta i nästa års budgetbok. Vi i SFP är även speciellt glada över att hushållsavdraget höjs och över att regeringen inför en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen.

I oktober kunde vi återgå till en normal arbetsordning i riksdagen. Förutom att alla ledamöter nu åter kan sitta på sina egna platser i plenisalen betyder det också att utskottsarbetet har normaliserats, att vi igen kan sitta tillsammans i cafét och kring lunchbordet och att även mötesgäster är tillåtna i riksdagen efter en paus på ett och ett halvt år. Allt det här är oerhört välkommet.

Förutom budgeten har även två andra stora teman diskuterats flitigt den här hösten: coronapasset och de så kallade Veikkaus-pengarna.

Coronapasset behandlade sent in på kvällen en fredag i mitten av oktober. Passet kan kritiseras ur flera synvinklar. En del anser att det kommer för sent, andra att dess inverkan blir liten. Det är aldrig oproblematiskt att avgränsa vissa rättigheter. Alternativet som annars återstår är emellertid att fortsätta begränsa vissa näringar, och med hjälp av passet kan vi hålla så stora delar av samhället öppet som möjligt. Dessutom har vi nu ett redskap att ta till ifall det kommer nya vågor eller en helt ny pandemi i framtiden.

Diskussionen om Veikkaus-pengarna aktualiserades i och med budgetbehandlingen. Jag ställer inte mig särskilt välvilligt till det roende och hopande vi sett i regeringen gällande finansieringen av kultur- och vetenskapssektorn. I praktiken handlar det om hur man ska kompensera de nedskärningar som görs på grund av att Veikkaus-inkomsterna minskar. Nedskärningarna var något som alla regeringspartier tillsammans fattade beslut om. Även om jag inte tycker att det är särskilt stiligt att backa beslut, tycker jag det var rätt lösning. Jag är genuint orolig för kultursektorn. Förra veckan samlades en parlamentarisk arbetsgrupp, där jag är med, för att diskutera frågan. Vi ska försöka ta fram en hållbar modell för hur organisationerna ska finansieras i fortsättningen.

I oktober blev det också dags för höstens första interpellationsdebatt. En interpellation är ett tungt vapen och nu användes det på ett besynnerligt sätt, för Sannfinländarna tog nämligen tag i ett lagförslag som regeringen inte ens ännu har hunnit lämna till riksdagen. Temat var invandringspolitiken och ekonomin, men fokus låg på familjeåterföreningar – något som regeringen har kommit överens om i regeringsprogrammet att underlätta. I nuläget är till exempel en 15-åring tvungen att förtjäna ca 3000 euro i brutto för att kunna få hit sin mor och sin storebror, som exempelvis har fastnat på ett flyktingläger. Är det här rätt? Nej, och därför vill regeringen nu lindra på kraven.

Denna vecka är det plenifritt i riksdagen, och jag deltar i Nordiska rådets möte i Köpenhamn. Nästa vecka fortsätter riksdagens höstsession, och på agendan har vi bland annat den fjärde tilläggsbudgeten.

Bästa hälsningar,

Anders

SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev juli 2021

Hälsningar från riksdagen

Många har redan fått börja sin semester efter midsommarhelgen, och nu har sommarpausen inletts också här på riksdagen. Den här veckan har vi ännu behandlat bland annat planen för de offentliga finanserna för åren 2022–2025 samt det vi kallat för gränspropositionen, det vill säga en ändring av lagen om smittsamma sjukdomar som berör resande och gränstrafiken. I torsdags var det också remissdebatt om den riksomfattande trafiksystemplanen – den första av sitt slag i Finland.

Det sitter bra med semester. Det har varit en lång vår, både i riksdagen men också för alla som var uppställda i kommunalvalet, då kampanjerna flyttades framåt i och med beslutet att skjuta fram valet från april till juni. Den mest intensiva kampanjperioden sammanfaller i regel med de sista veckorna inför valet. Som tur förbättrades coronasituationen så mycket också här i Nyland att det möjliggjorde mer utekampanj. Det roligaste med kampanjen är ju att träffa mänskor och diskutera med dem!

Slutspurten inför valet levererade här i Kyrkslätt – SFP är nu Kyrkslätts största parti. På riksnivå är vi också det enda regeringspartiet som ökade sitt väljarstöd jämfört med senaste kommunalval år 2017. Det att vi samarbetar och försöker hitta gemensamma lösningar bär frukt.

Några veckor innan kommunalvalet tog jag med mig Nylands NTM-centrals infrachef Päivi Nuutinen på en rundkörning i Kyrkslätt för att se på vägarnas skick. Jag gjorde samma sak med hennes företrädare Tuovi Päiviö för ett par år sedan. Den gången bar frukt, och det gjorde det nu också: nästan hela Masabyvägen har nu fått sin första beläggning. Jag vill tacka NTM-centralen och infradirektör Päivi Nuutinen som lyssnat på vårt budskap!

Passligt inför midsommar ägde en historisk omröstning rum i plenum – nämligen om social- och hälsovårdsreformen. Efter alla år av försök har vi äntligen en modell som vi kan jobba vidare med. Vi behöver en reform, och den här modellen är en logisk lösning. Denna modell är emellertid inte perfekt, och därför är det nu viktigt att vi noggrant följer med hur kommunernas ekonomi utvecklas så att vi kan justera finansieringsmodellen där det behövs.

Nu kallar skärgården, kajaken, hängmattan – ja, allt det som hör sommaren till. Jag önskar dig en riktigt skön sommar!

Anders

SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev maj 2021

Hälsningar från riksdagen

Det har varit en minst sagt händelserik vår så här långt. Vi fått se beslut som ingen av oss för ett år sedan ens hade kunnat tänka oss.

I början av mars ledde de eskalerande coronasiffrorna till att åtta av nio riksdagspartiers partisekreterare fattade ett gemensamt beslut om att stöda en flytt av kommunalvalet från den 18 april till den 13 juni. Det är skäl att ännu poängtera att lösningen om flytt av valet inte var justitieminister Anna-Maja Henrikssons beslut. Det var en gemensam syn. Jag – ja, vi alla – hade önskat en annan lösning, men utgående från de potentiella scenarier som THL presenterade var detta det enda hållbara beslutet. Nu, med facit i hand, vet vi att de värsta scenarierna inte förvekligades. Det ska vi vara glada för. Fortsättningsvis står jag dock bakom beslutet. Det är ett alldeles exceptionellt beslut att flytta ett val, men här vägde hälsosäkerheten tyngst. Inte ens en förlängning av förhandsröstningen hade hjälpt om situationen hade förvärrats till exempel i stil med den utvecklingen vi såg i Estland.

Följande stora, principiella diskussion i mars berörde begränsningarna i rörelsefriheten. Beslutet om att godkänna det, att regeringen kan gå vidare med beredningen var inte lätt för oss. Individens rättigheter är oerhört viktiga för oss i SFP, och en inskränkning av dem krävde en grundlig diskussion i riksdagsgruppen om förslagets goda och dåliga sidor. Avgörande var hälsomyndigheternas mycket starka vädjan för begränsningarna. Begränsningarna föll sedermera i grundlagsutskottet och regeringen drog tillbaka sin proposition. Det visade sig att dubierna – som även jag och Svenska riksdagsgruppen hade – var väl grundade. Epidemiläget har lyckligtvis avsevärt förbättrats sedan veckorna innan påsk. Just nu ser det mycket ljusare ut och vi hoppas att utvecklingen fortsätter så här.

De senaste veckorna har regeringens halvtidsria och EU-återhämtningsfonden varit på tapeten. Förra veckans tisdag var kanske den här regeringsperiodens mest dramatiska dag. Då var vi inne på dag sju av halvtidsrian, i vilken regeringen försökte komma överens om åtgärderna för den resterande regeringsperioden och om de ekonomiska ramarna fram till år 2025. Förhandlingarna var svåra och avancerade inte. Medierna rapporterade att det finns en risk för att regeringen faller.

Följande dag nådde regeringen en kompromiss om ekonomin och sysselsättningen. Som alltid när fem partier med olika prioriteringar skall komma överens är resultatet en kompromiss. Men jag upplever att vi kan vara nöjda. Det finns nu en klar väg tillbaka till det som kallas budgetramarna. Vi har kommit överens om omfattande sysselsättande åtgärder och mera är på kommande. Det kommer förbättringar i såväl hushållsavdrag som processerna kring den arbetskraftsrelaterade invandringen. Det är inte heller utan betydelse, att det bortfall av Veikkausintäkter som riskerade att kraftigt försvaga hela den tredje sektorn långt kunde kompenseras. Det kostar, men i detta läge var det rätt att kompensera underskottet.

Samma vecka orsakade även frågan om EU:s återhämtningsfond dramatik. Grundlagsutskottets kom – efter en omröstning som slutade 9–8, där två centerledamöter röstade på ett annat sätt än de övriga regeringspartierna – fram till att omröstningen om EU-återhämtningsfonden kräver 2/3 majoritet i riksdagen. Resultatet var oväntat med tanke på det, att så gott som alla sakkunniga talade för en annan lösning.  Det innebär i praktiken att regeringens majoritet inte räcker för att godkänna paketet, utan det behövs stöd från oppositionen.

Några timmar senare meddelade Samlingspartiet att deras riksdagsgrupp kommer att rösta blankt i ärendet. Det är sällan jag kritiserar andra partier, men nu måste jag säga att jag är besviken. I många ärenden är jag av samma åsikt som Samlingspartiet, men här är jag det inte. Samlingspartiet har efterlyst ledarskap, och nu då det kommer till kritan kommer de att rösta tomt istället för att stöda regeringen om att godkänna återhämtningsfonden. Inte för att man inte inser de katastrofala följderna ett förkastat paket skulle ha – det gör de – utan för att de är besvikna på förhandlingsstrategin. Logiken och ansvarslösheten i det resonemanget är omöjligt att förstå. Om Finland inte godkänner fonden skulle det innebära att hela återhämtningspaketet faller och att EU:s budgetram för de kommande sju åren måste förhandlas på nytt.  Paketet inte är perfekt, men om det faller på grund av oss skulle Finland ligga mycket dåligt till i EU-samarbetet. Samlingspartiets beslut är inte spiken i kistan, men visar stor brist på ledarskap. Nästa vecka kommer vi att rösta om frågan i riksdagen.

Denna vecka har vi i riksdagen återgått till att behandla även andra än brådskande och coronarelaterade ärenden. Det finns en hel del ärenden i kö som väntar på behandling innan sommarpausen. Bråda tider väntar!

Vårhälsningar,

Anders

SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev februari 2021

Hälsningar från riksdagen

Det nya året förde äntligen med sig ordentligt med snö också hit till södra Finland. Omgivningen blev mitt i allt så mycket ljusare. Lite ljus kan också anas i horisonten då det kommer till coronakrisen, men trots att vaccineringarna har inletts är det tyvärr ännu omöjligt att säga när vi kan återgå till ett normalt liv. Vi måste fortsätta hålla ut.

Början av det nya året har inte saknat dramatik – i alla fall om vi ser på vad som händer ute i världen. Demokratins principer är i blåsten på många håll. På andra sidan Atlanten stormade en beväpnad folkmassa uppviglad av Trump kongressen i Washington DC. På fyra år har USA tagit steget från att vara den ledande demokratin, en kraft för det goda, till närapå bananrepublikstatus. Vägen från Capitolium till riksdagen är kortare än vi tror. Också här hos oss kan vi ana en ökad polarisering. Därför måste vi ta budskapet från USA på allvar: politiken måste ställas på rätt köl.

Också i Ryssland har man struntat i demokratins principer. Oppositionspolitikern Navalnyi greps då han återvände till Moskva från Tyskland, där han hade vårdats i flera månader efter att han förgiftats. Oberoende av vad man tycker om Navalnyi – och han är ingen duvunge – är det klart att han måste friges omedelbart. Utan en fungerande opposition och det, att rättsstatsprincipen efterföljs kan demokratin inte fungera.

Denna vecka samlas riksdagen igen efter plenumpausen i januari. Vanligen brukar vi inte ha möten i januari överhuvudtaget, men i år har flera utskott samlats för att behandla brådskande ärenden. Till dessa hör till exempel smittskyddslagen samt Finlands program för hållbar tillväxt, som handlar om hur vi på bästa sätt ska använda de EU-understöd vi får för återhämtningen från coronapandemin. Nu på tisdag väljer riksdagen talman och på onsdag är det dags för presidenten att öppna riksmötet. Sedan blir det full rulle igen med allt som står på agendan för våren – bland annat kommer behandlingen av sote-reformen att köra igång.

Varma vinterhälsningar,

Anders

SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev II december 2020

Hälsningar från riksdagen

I riksdagen inleds slutspurten inför jul med förhandlingarna om julklappspengarna i finansutskottet. Där representerar jag Svenska riksdagsgruppen tillsammans med Veronica Rehn-Kivi. Det handlar om en extra pott på ca 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga. Själva budgetbehandlingen kulminerar sedan veckan innan jul, då vi röstar om hundratals budgetrelaterade ärenden i plenum. I år förverkligades omröstningarna dock delvis med begränsad bemanning på grund av coronaviruset.

Jag är mycket nöjd över de extra anslag som vi förhandlade fram i finansutskottet. I Nyland kommer Fagerviksvägen att förbättras, riksväg 51 ska få belysning på sträckan Ingå-Karis och cirka 40–50 kilometer cykelvägar i Helsingforsregionen ska få ny beläggning. Vi satsar också på kvinnoorganisationerna och yrkesfiskarna. Dessutom riktar vi en halv miljon euro till att främja ungdomars färdigheter i entreprenörskap och arbetslivskompetens och satsar på exporten i och med anslag till Viexpo och Finsk-svenska handelskammaren.

Några veckor innan jul kom OECD ut med sin landsrapport för Finland. OECD lyfter upp de ömma punkterna vi känner till: vår statsskuld ökar och sysselsättningsnivån sackar efter. Det är ett budskap som måste tas på allvar. Samtidigt som vi i dagens läge inte har många alternativ i den ekonomiska politiken, måste vi snabbt bygga upp en trovärdig, konkret stig som leder till en balans i den offentliga ekonomin. Därför måste vi göra strukturella reformer för att höja sysselsättningsgraden.

Slopandet av pensionsslussen är ett viktigt steg i rätt riktning. Efter att arbetsmarknadsparterna inte lyckades enas om ett paket som stärker sysselsättningen för äldre var det regeringen som nu tog de besluten. Det här är en lösning som alla vinner på. Enligt kalkylerna leder detta till 10 300 nya sysselsatta samtidigt som det stärker den offentliga ekonomin med 165 miljoner euro. Det här är en stor sak, ett stort framsteg och en reform som kommer att ha en stor positiv effekt. Inte genast, men på sikt.

I dessa tecken avslutas nu en turbulent höst – ja, ett turbulent år. Nu är det dags att ta det lugnt, stanna i stunden och samla krafterna över de kommande helgerna. Gör du det också.

Jag önskar dig en god jul och ett gott nytt år!

Anders

SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev I december 2020

Hälsningar från riksdagen

Vips är vi inne i december och det är dags för självständighetsdag i helgen. Hösten har gått i racerfart. Nog är det bra att vi också får lite mer ljus i mörkret då julen närmar sig – inte bara på grund av mörkret ute, utan också med tanke på de dystra coronasiffrorna från de senaste veckorna. Antalet fall har stadigt ökat och restriktionerna har skärpts på många håll. Nu gäller det att försöka vara återhållsamma med de sociala kontakterna och följa rekommendationerna extra noga.

I och med att coronaläget skärpts har det åter diskuterats om beredskapslagen borde tas i bruk. I den diskussionen är det skäl att komma ihåg att beredskapslagen i sig inte löser våra problem – den ger bara en möjlighet till att omfördela resurser och göra prioriteringar som enligt ikraftvarande lagstiftning inte är möjliga. Vi har fortfarande kvar många möjligheter till stramare åtgärder i vår verktygsback. Beredskapslagen är ett redskap som man skall ta till bara om det är absolut nödvändigt och motiverat.

EU:s återhämtningspaket har också varit på agendan. Finlands program för hållbar tillväxt, som diskuterades denna vecka i riksdagen, handlar om hur Finland ska använda de miljarder som tillfaller oss av det totalt 750 miljarder euros paketet. I denna diskussion har sannfinländarna valt att ta ställning för Ungern och Polen – med andra ord för det, att utdelningen av stödpengarna inte skulle kopplas till att medlemsstaten följer rättsstatsprincipen. De anser alltså att gemensamma regler inte behöver efterföljas, och att våra pengar – Finland är trots allt nettobetalare – kan användas hur som helst, i medlemsstater som inte beaktar de grundläggande rättigheterna. Vi är verkligen ute på farligt vatten om rättsatsprincipen står på spel, det är något som inte får tummas på.

Oppositionens skuggbudgetar har också diskuterats denna vecka i plenum. Syftet med skuggbudgetarna är att oppositionen har en möjlighet att visa sina politiska och ekonomiska prioriteringar och hur de skulle fördela pengarna. Sannfinländarnas version kastade med över en miljard euro, och kalkylerna stämde inte överhuvudtaget. Inte heller hade de använt sig av riksdagens utredningstjänst, vilket gör att siffrorna inte är jämförbara. De vill skära i biståndet med 500 miljoner, skära ner YLE:s finansiering med ¼, slopa flyktingkvoten, och gå åt miljöministeriets finansiering. Samlingspartiets siffror är mer trovärdiga, men även de tar genvägar och utgår från inbesparingar som är ytterst osannolika att förverkligas. Till exempel det, att ett förhöjt hushållsavdrag skulle medföra kostnader för bara 32 miljoner och en inbesparing på hela 330 miljoner. En annan inbesparing är att skära ner kommande pensionärers inkomster med 850 miljoner euro. Man lånar i princip från framtiden.

Med julen närmar sig också maratonvoteringarna om nästa års budget – men mer om detta i nästa riksdagsbrev! Nu vill jag passa på att önska er alla en god självständighetsdag.

Varma hälsningar,

Anders

---

---

SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev maj 2020

Bästa läsare,

Coronaviruset kom och vände upp och ner på vardagen och hela samhället. Nu är vi inne på den nionde veckan av undantagstillståndet. Mycket har hunnit hända på en relativt kort tid. Det står även klart att vi kommer att vara tvungna att leva med viruset en längre tid framöver.

En del av de begränsningar som tidigare införts har redan lyfts. Bland annat har avgränsningen av Nyland upphävts, och denna vecka återvände skoleleverna till skolan för de sista två veckorna innan sommarlovet. Bägge beslut baserar sig på att det inte längre finns grunder för att fortsätta restriktionerna. I och med att viruset spred sig i resten av landet måste Nylands gränser öppnas. Enligt den information vi har idag verkar barn inte vara effektiva smittospridare av viruset, och själva sjukdomen är i de flesta fall mycket mild hos barn. Därför finns det inte heller belägg för att skolorna hålls stängda. Riskgrupperna tas i beaktande, och det är viktigt.

De senaste veckorna har regeringens exit-strategi ur coronakrisen diskuterats aktivt. Förra veckan diskuterade vi detta även i riksdagens plenum. I debatten betonade jag att vi på det stora hela hittills har hanterat krisen väl, men att till exempel företagarna fortfarande har det mycket svårt. Det här är något som måste åtgärdas. Det är bra att vi nu har en strategi för att öppna upp Finland igen – stegvis och försiktigt, och i enlighet med experternas rekommendationer.

Coronakrisens ekonomiska följder är omfattande och svåra att förutspå i detta läge – den slutliga prislappen ser vi först senare. Detsamma gäller de åtgärder vi tagit till för att bromsa spridningen av viruset. När livet igen normaliseras är det skäl att hålla i minnet det vi lärt oss under krisveckorna. Arbetstiden kan flexa, arbetsplatsen kan flexa. Också arbetssättet kan flexa. Låt oss hålla kvar digitaliseringens fördelar, för flexibilitet behövs även efter krisen.

De flesta ärenden just nu tangeras av coronakrisen på ett eller annat sätt, och det kommer det säkert att göra en god tid framöver. Ett bra exempel är jaktplansfrågan som av och an varit på tapeten. Kritiska röster tycker att Finland inte borde förnya sina jaktplan i denna ekonomiska situation, men frågan är inte så svartvit. Faktum är att det också är dyrt att förlänga livslängden för de nuvarande Hornet-planen. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att vår säkerhetspolitiska situation har förändrats under 2010-talet. Det är viktigt att ta hand om vår försvarspolitiska trovärdighet.

Denna vår blev helt annorlunda än vi hade tänkt oss. I turbulenta tider är det extra viktigt att ta hand om sig själv och om sina nära och kära – även om det inte är möjligt att träffas på samma sätt som tidigare. Kom ihåg att stanna i stunden och njuta av solskenet!

Varma hälsningar,

Anders

Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/SFPiKyrkslatt/

Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/sfp_kyrkslatt/?hl=fi