Hälsningar från riksdagen

Anders Adlercreutz, såväl en aktiv lokalpolitiker som Kyrkslätts egna riksdagsledamot, skickar nedan sina hälsningar. Anders arbete i riksdagen och lokalpolitiken kan du följa med via hans Facebook-sida eller blogg.


SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev II december 2020

Hälsningar från riksdagen

I riksdagen inleds slutspurten inför jul med förhandlingarna om julklappspengarna i finansutskottet. Där representerar jag Svenska riksdagsgruppen tillsammans med Veronica Rehn-Kivi. Det handlar om en extra pott på ca 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga. Själva budgetbehandlingen kulminerar sedan veckan innan jul, då vi röstar om hundratals budgetrelaterade ärenden i plenum. I år förverkligades omröstningarna dock delvis med begränsad bemanning på grund av coronaviruset.

Jag är mycket nöjd över de extra anslag som vi förhandlade fram i finansutskottet. I Nyland kommer Fagerviksvägen att förbättras, riksväg 51 ska få belysning på sträckan Ingå-Karis och cirka 40–50 kilometer cykelvägar i Helsingforsregionen ska få ny beläggning. Vi satsar också på kvinnoorganisationerna och yrkesfiskarna. Dessutom riktar vi en halv miljon euro till att främja ungdomars färdigheter i entreprenörskap och arbetslivskompetens och satsar på exporten i och med anslag till Viexpo och Finsk-svenska handelskammaren.

Några veckor innan jul kom OECD ut med sin landsrapport för Finland. OECD lyfter upp de ömma punkterna vi känner till: vår statsskuld ökar och sysselsättningsnivån sackar efter. Det är ett budskap som måste tas på allvar. Samtidigt som vi i dagens läge inte har många alternativ i den ekonomiska politiken, måste vi snabbt bygga upp en trovärdig, konkret stig som leder till en balans i den offentliga ekonomin. Därför måste vi göra strukturella reformer för att höja sysselsättningsgraden.

Slopandet av pensionsslussen är ett viktigt steg i rätt riktning. Efter att arbetsmarknadsparterna inte lyckades enas om ett paket som stärker sysselsättningen för äldre var det regeringen som nu tog de besluten. Det här är en lösning som alla vinner på. Enligt kalkylerna leder detta till 10 300 nya sysselsatta samtidigt som det stärker den offentliga ekonomin med 165 miljoner euro. Det här är en stor sak, ett stort framsteg och en reform som kommer att ha en stor positiv effekt. Inte genast, men på sikt.

I dessa tecken avslutas nu en turbulent höst – ja, ett turbulent år. Nu är det dags att ta det lugnt, stanna i stunden och samla krafterna över de kommande helgerna. Gör du det också.

Jag önskar dig en god jul och ett gott nytt år!

Anders

SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev I december 2020

Hälsningar från riksdagen

Vips är vi inne i december och det är dags för självständighetsdag i helgen. Hösten har gått i racerfart. Nog är det bra att vi också får lite mer ljus i mörkret då julen närmar sig – inte bara på grund av mörkret ute, utan också med tanke på de dystra coronasiffrorna från de senaste veckorna. Antalet fall har stadigt ökat och restriktionerna har skärpts på många håll. Nu gäller det att försöka vara återhållsamma med de sociala kontakterna och följa rekommendationerna extra noga.

I och med att coronaläget skärpts har det åter diskuterats om beredskapslagen borde tas i bruk. I den diskussionen är det skäl att komma ihåg att beredskapslagen i sig inte löser våra problem – den ger bara en möjlighet till att omfördela resurser och göra prioriteringar som enligt ikraftvarande lagstiftning inte är möjliga. Vi har fortfarande kvar många möjligheter till stramare åtgärder i vår verktygsback. Beredskapslagen är ett redskap som man skall ta till bara om det är absolut nödvändigt och motiverat.

EU:s återhämtningspaket har också varit på agendan. Finlands program för hållbar tillväxt, som diskuterades denna vecka i riksdagen, handlar om hur Finland ska använda de miljarder som tillfaller oss av det totalt 750 miljarder euros paketet. I denna diskussion har sannfinländarna valt att ta ställning för Ungern och Polen – med andra ord för det, att utdelningen av stödpengarna inte skulle kopplas till att medlemsstaten följer rättsstatsprincipen. De anser alltså att gemensamma regler inte behöver efterföljas, och att våra pengar – Finland är trots allt nettobetalare – kan användas hur som helst, i medlemsstater som inte beaktar de grundläggande rättigheterna. Vi är verkligen ute på farligt vatten om rättsatsprincipen står på spel, det är något som inte får tummas på.

Oppositionens skuggbudgetar har också diskuterats denna vecka i plenum. Syftet med skuggbudgetarna är att oppositionen har en möjlighet att visa sina politiska och ekonomiska prioriteringar och hur de skulle fördela pengarna. Sannfinländarnas version kastade med över en miljard euro, och kalkylerna stämde inte överhuvudtaget. Inte heller hade de använt sig av riksdagens utredningstjänst, vilket gör att siffrorna inte är jämförbara. De vill skära i biståndet med 500 miljoner, skära ner YLE:s finansiering med ¼, slopa flyktingkvoten, och gå åt miljöministeriets finansiering. Samlingspartiets siffror är mer trovärdiga, men även de tar genvägar och utgår från inbesparingar som är ytterst osannolika att förverkligas. Till exempel det, att ett förhöjt hushållsavdrag skulle medföra kostnader för bara 32 miljoner och en inbesparing på hela 330 miljoner. En annan inbesparing är att skära ner kommande pensionärers inkomster med 850 miljoner euro. Man lånar i princip från framtiden.

Med julen närmar sig också maratonvoteringarna om nästa års budget – men mer om detta i nästa riksdagsbrev! Nu vill jag passa på att önska er alla en god självständighetsdag.

Varma hälsningar,

Anders


SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev september 2020

Bästa läsare,

Nu har de första löven gulnat och höstregnen har börjat sin trumning mot fönsterglasen. Skolorna har åter öppnat sina dörrar efter sommarlovet och de vardagliga rutinerna gör sin återkomst – i alla fall till en del. För många betyder det fortfarande att arbetet fortsätter på distans.

Också i riksdagen har höstperioden kört igång. Fortfarande tillämpas en del specialarrangemang, men från och med denna vecka kommer riksdagen att återgå till att behandla även andra än endast coronarelaterade ärenden. Detta var ett absolut nödvändigt beslut – det finns en mängd viktiga lagpaket som står på kö.

Denna vecka har vi hunnit behandla den femte tilläggsbudgeten samt diskuterat EU:s fleråriga budgetram och återhämtningspaket. Den femte tilläggsbudgeten väcker hopp i dessa tider: underskottet för detta år minskar med över 1 miljard euro. Men trots det är underskottet stort och arbetet både i Finland och inom EU måste fortsätta intensivt. Därför är EU:s återhämtningspaket viktigt – det som gynnar Europa som helhet gynnar också Finlands exportinriktade ekonomi.

Den allra största frågan denna höst gäller sysselsättningen. Vi i svenska riksdagsgruppen tog tag i frågan på vårt årliga sommarmöte i slutet av augusti och publicerade ett åtgärdsprogram med 15 punkter för en ökad sysselsättning. Coronakrisen har kärvat till det för många företag och arbetstagare, och nu behöver vi åtgärder så att företagen åter ska våga investera och våga anställa. Regeringsprogrammet bygger på en förhöjd sysselsättningsgrad och vi måste få våra företag att se ljust på framtiden. Därför bör företagen få ett löfte om att nivån för samfundsbeskattningen inte stiger. Vi föreslår också ett extra forsknings- och utvecklingsavdrag och efterlyser ett starkare samarbete mellan företagen och universiteten för att hitta innovativa hållbara lösningar och försnabba den gröna omställningen. Dessutom vill vi ta i bruk lokala avtal för alla typer av företag, förstärka företagares socialskydd och satsa på arbetshälsan. Nu behövs en bred arsenal av målmedvetna åtgärder för att höja sysselsättningsgraden.

Hösten i riksdagen präglas starkt av behandlingen av budgeten för det kommande året, och snart är det dags för den processen att komma igång. Nästa vecka håller regeringen nämligen sin budgetria, och så småningom kommer budgeten för 2021 att ges till riksdagen. Det är dags att kalva upp ärmarna och ta sig an höstens utmaningar!

Hösthälsningar,
Anders


SFP i Kyrkslätt – Riksdagsbrev maj 2020

Bästa läsare,

Coronaviruset kom och vände upp och ner på vardagen och hela samhället. Nu är vi inne på den nionde veckan av undantagstillståndet. Mycket har hunnit hända på en relativt kort tid. Det står även klart att vi kommer att vara tvungna att leva med viruset en längre tid framöver.

En del av de begränsningar som tidigare införts har redan lyfts. Bland annat har avgränsningen av Nyland upphävts, och denna vecka återvände skoleleverna till skolan för de sista två veckorna innan sommarlovet. Bägge beslut baserar sig på att det inte längre finns grunder för att fortsätta restriktionerna. I och med att viruset spred sig i resten av landet måste Nylands gränser öppnas. Enligt den information vi har idag verkar barn inte vara effektiva smittospridare av viruset, och själva sjukdomen är i de flesta fall mycket mild hos barn. Därför finns det inte heller belägg för att skolorna hålls stängda. Riskgrupperna tas i beaktande, och det är viktigt.

De senaste veckorna har regeringens exit-strategi ur coronakrisen diskuterats aktivt. Förra veckan diskuterade vi detta även i riksdagens plenum. I debatten betonade jag att vi på det stora hela hittills har hanterat krisen väl, men att till exempel företagarna fortfarande har det mycket svårt. Det här är något som måste åtgärdas. Det är bra att vi nu har en strategi för att öppna upp Finland igen – stegvis och försiktigt, och i enlighet med experternas rekommendationer.

Coronakrisens ekonomiska följder är omfattande och svåra att förutspå i detta läge – den slutliga prislappen ser vi först senare. Detsamma gäller de åtgärder vi tagit till för att bromsa spridningen av viruset. När livet igen normaliseras är det skäl att hålla i minnet det vi lärt oss under krisveckorna. Arbetstiden kan flexa, arbetsplatsen kan flexa. Också arbetssättet kan flexa. Låt oss hålla kvar digitaliseringens fördelar, för flexibilitet behövs även efter krisen.

De flesta ärenden just nu tangeras av coronakrisen på ett eller annat sätt, och det kommer det säkert att göra en god tid framöver. Ett bra exempel är jaktplansfrågan som av och an varit på tapeten. Kritiska röster tycker att Finland inte borde förnya sina jaktplan i denna ekonomiska situation, men frågan är inte så svartvit. Faktum är att det också är dyrt att förlänga livslängden för de nuvarande Hornet-planen. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att vår säkerhetspolitiska situation har förändrats under 2010-talet. Det är viktigt att ta hand om vår försvarspolitiska trovärdighet.

Denna vår blev helt annorlunda än vi hade tänkt oss. I turbulenta tider är det extra viktigt att ta hand om sig själv och om sina nära och kära – även om det inte är möjligt att träffas på samma sätt som tidigare. Kom ihåg att stanna i stunden och njuta av solskenet!

Varma hälsningar,

Anders

Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/SFPiKyrkslatt/

Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/sfp_kyrkslatt/?hl=fi