Anders Adlercreutz, såväl en aktiv lokalpolitiker som Kyrkslätts egna riksdagsledamot, partiordförande och minister, skickar nedan sina hälsningar. Anders arbete i riksdagen och lokalpolitiken kan du följa med via hans Facebook-sida eller blogg.
| Bästa SFP:are – Hyvät RKP:läiset 120 år är mycket att fira – och vilka festligheter vi har fått uppleva! Svenska folkpartiets jubileum har firats under maj månad i Åbo, Helsingfors och Vasa med cocktailtillställningar och fest. I Helsingfors hade också vi ett mycket givande seminarium med Henrik Meinander och Siv Sandberg, med både fokus på det viktiga jobbet som våra lokala förtroendevalda gör samt på partiets historia – och framtid, givetvis. Visste du till exempel att Svenska folkpartiet var det första partiet som tog ställning för Finlands självständighet? Det var också SFP som år 1966 tog initiativ till riksdagens frågestund, och också ställde den första muntliga frågan. Kolla in all intressant historisk fakta på SFP:s Facebook- eller Instagram-konton! Mitt tal på jubileumsseminariet fokuserade på partiets roll och framtid. Jag upplever att SFP:s kanske viktigaste uppgift idag är att vara något så radikalt som brobyggare, i en tid då politiken allt mer präglas av polarisering. Den nordiska liberalismen – som kombinerar ekonomiskt ansvar med medmänsklighet – behövs mer än någonsin. Vi står upp för demokrati, rättsstat och individens frihet. Vi tror på samarbete, också då det kan vara utmanande, och på att människor kan hitta lösningar tillsammans. Det här ska vi fortsätta med också de kommande 120 åren. Reformer som stärker vardagen och tillväxten Det arbetet syns också konkret i regeringens beslut i vårens ramria. “Ramria” är politisk jargong och syftar på de årliga förhandlingarna om den fleråriga planen för statens budget. De beslut som fattades betyder att vi fortsätter att stärka företagande och skapa förutsättningar för tillväxt, samtidigt som vi satsar på unga och på sysselsättning. Arbetslösheten bland de unga är ett av de mest pressande utmaningarna vi har just nu, och därför utvidgas till exempel sysselsättningssedeln för unga med 20 miljoner. Dessutom utvecklar vi också stödet till långtidsarbetslösa. Glädjande är också att hushållsavdraget nu kommer att höjas, vilket också är något som vi jobbat för. Det stärker hushållens möjligheter att anlita tjänster, och på så sätt främjar det också företagande. För oss har det varit viktigt att visa att framtidstro inte byggs enbart genom nedskärningar, utan genom satsningar som ger företag möjlighet att växa, investera och anställa arbetskraft. Vi lyckades också stärka några viktiga svenskspråkiga institutioner. Åbo Akademi får en tilläggsfinansiering på tre miljoner euro per år och Svenska Teaterns status som nationalscen etableras i vår lagstiftning. Inom social- och hälsovården och diskussionerna om den tredje sektorns finansiering handlade det långt om en försvarsstrid. Trots att i synnerhet den tredje sektorns finansiering stramades åt lyckades vi ändå förhandla fram en del kompensationer till välfärdsområdena, bland annat organisationsbidrag samt särskilda utvecklingsanslag för till exempel satsningar på egenläkarmodellen. Vi börjar närma oss slutet av en regeringsperiod under vilken vi jobbat mycket med att utveckla och stärka grundskolan. För många föräldrar är hobbyrumban efter skoldagarna en utmaning och i vissa fall har barn och unga kanske inte möjlighet till en hobby överhuvudtaget. Därför känns det mycket bra att vi nu går vidare med ett försök med helhetsskoldag, vars syfte bland annat är att möjliggöra hobbyer i samband med skoldagen och bättre koordinera skolskjutsar. Dessutom utökar vi företagsamhetsfostran i skolan – något jag ser som mycket viktigt för att vi också framöver ska ha ivriga, modiga och utvecklingsinriktade entreprenörer i vårt land. Sommarlovet och partidagen väntar Förra veckoslutet firades vi skolavslutning i strålande solsken, och själv fick jag glädjen att se mitt fjärde barn lägga på sig sin studentmössa. Samtidigt har diskussionen om Den blomstertid nu kommer åter blossat upp, som varje år – även på riksdagens frågestund, där jag underströk att det inte handlar om religionsutövning när man sjunger psalmen som hört till våravslutningarna under långa tider — utan om allas vårt gemensamma kulturarv. En annan återkommande diskussion är sommarlovets tidpunkt. Under det här året har frågan utretts på undervisnings- och kulturministeriet, och för en dryg vecka sedan skickade jag utredningen på utlåtanderunda. Utredningen innehåller ett förslag på en modell där sommarlovet skulle skjutas framåt med två veckor. Utredningen innehåller två alternativ – det ena med ett extra lov i april, det andra utan. Syftet är att möjliggöra en strukturerad diskussion i en fråga som länge diskuterats utan konkreti, och jag välkomnar all respons. Det kan vara bra att fördomsfritt ifrågasätta lösningar som man tagit som självklara. I synnerhet om den egna lösningen är exceptionell. Vår sommarlovstidtabell skiljer sig markant från våra nordiska grannländer, för att inte tala om resten av EU. Sommarlovet börjar enligt rysk tidtabell och slutar tidigare än i alla övriga EU-länder. Är det motiverat? Själv tänker jag att en flytt skulle göra det lättare för familjer att tillbringa mer tid tillsammans, eftersom många föräldrar har större utmaningar att ta ut semester i juni än i augusti. Frågan har väckt mycket diskussion, och det är förståeligt. Det är just därför vi nu samlar synpunkter från fältet. Det handlar inte om regeringens förslag, utan det är nu frågan om en diskussionsöppning. Och på tal om sommaren – jag vill också passa på att rikta ett varmt grattis till alla nyutexaminerade, och alla andra som nått milstolpar på sin skolstig. Jag önskar er en riktigt skön och välförtjänt sommar. En del av oss träffas på partidagen i Vanda idag, jag ser fram emot det! din ordförande |
Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/SFPiKyrkslatt/ och på Instagram https://www.instagram.com/sfp_kyrkslatt/?hl=fi
